Att butikstjuvar ibland använder specialbyggda störsändare för att störa ut varularm har varit välkänt under flera års tid. Störsändare säljs öppet och till låg kostnad på Internet. Trots att innehav av störsändare är förbjudet enligt lag så används störsändare idag vid olika typer av brott där trådlös teknik används för larm och stöldskydd [4]. Under 2013 har även störningsrisker mellan smartphones och olika typer av butikslarm rapporterats i svenska och norska media [1-3]. Securitas i Norge [1] samt Svensk handel [2] i Sverige har bekräftat att man känner till fenomenet men att det begränsas till ett fåtal larmsystem samt att man måste hålla sin smartphone på ett särskilt sätt för att störning skall inträffa. I [3] rapporterade Sveriges Radio P4 att man genomfört försök i fyra olika butiker med olika larmsystem och då stört ut samtliga larmsystem med två olika typer av smartphones.

Frekvenser för varularm varierar beroende på teknik som används. Larmbågar med LC-krets på varan bygger på att larmbågen sänder ut en signal som får LC-kretsen att gå i resonans så att den svarar. Dessa system arbetar ofta vid frekvenser runt 8 MHz. En annan vanlig teknik för varularm är så kallad RFID-teknik. RFID är ett samlingsnamn för tekniker som går ut på att identifiera något med hjälp av radiovågor och står för Radio Frequency Identification. När en så kallad RFID-tagg bestrålas med en viss radiosignal så svarar den med att sända tillbaka en signal. Det finns både passiva och aktiva RFID-tekniker beroende på användningsområde och vilken räckvidd man vill ha. RFID-baserade tekniker använder ofta frekvenser nära

• 125/135 kHz,
• 13,56 MHz (ISM),
• 868 MHz (ISM), samt
• 2,45/5,8 GHz (ISM).

ISM står för = Industrial Scientific Medical och är licensfria band som man får använda så länge man inte överskrider en viss nivå på maximalt utsänd effekt. Två vanliga ISM-band är 433.05–434.79 MHz och 2.4–2.4835 GHz, se tabell 1.

I 27 MHz- och 40 MHz-bandet ligger exempelvis trådlösa dörröppnare. I 433 MHz-bandet ligger ofta trådlösa bilnycklar. I 2.4 GHz-bandet ligger en rad tekniker och standarder som exempelvis W-LAN (IEEE802.11x), Bluetooth (IEEE 802.15.1) och Zigbee (IEEE 802.15.4). ISM-band brukar kännas attraktiva som förstahandsval då det finns många billiga färdiga radiolösningar att tillgå och att inget särskilt tillstånd krävs för att få sända i bandet så länge utrustningen uppfyller krav på maximalt utsänd effekt.

Nackdelen med ISM-band är att då det är licensfria band så kan användningen på vissa platser vara stor vilket innebär att radiostörningar orsakade av andra användare kan bli ett problem. Särskilt svårt blir det i närheten av offentliga områden eftersom man då inte har någon möjlighet att förutse eller kontrollera vilka andra system som är igång vid en viss tidpunkt. Det finns exempelvis flera rapporterade fall där trådlösa bilnycklar inte fungerar på vissa platser på grund av att det finns många andra användare på 433 MHz-bandet. Industriområden är typiska exempel på detta. Att basera kritiska tjänster på trådlös kommunikation i ISM-band innebär således alltid en risk för okontrollerade störningsproblem.

I 13,56-MHz-bandet använder somliga smartphones kommunikation på kort distans via så kallad Near Field Communication, NFC. NFC. Med NFC kan man kommunicera med andra smartphones samt agera både som RFID-läsare och RFID-tagg beroende på vilka tjänster man använder. Om man således har ett varularm som arbetar med RFID-teknik i 13,56-bandet så finns det naturligt en störningsrisk med smartphones som använder NFC om man placerar sin smartphone nära RFID-taggen.

Om man däremot får störningsproblem mellan smartphones och butikslarm som arbetar vid 8 MHz så är det inget resultat av naturliga störningar inom ett ISM-band utan beror i så fall på oavsiktlig emission från telefonen. Oavsiktlig emission kontrolleras enligt standarden EN300330-2 för frekvensområdet 9 kHz – 30 MHz och innebär mätning av magnetisk fältstyrka (H-fält) på ett avstånd av tio meter från utrustningen som provas. På mycket korta avstånd, om man exempelvis placerar sin smartphone intill en larmtagg, så kan sannolikt störningsproblem inträffa även om man uppfyllt ett emissionskrav på 10 meters avstånd.

Korta avstånd vid frekvenser på några MHz innebär att man befinner sig i extremt närfält då det i praktiken inte går att förutsäga särskilt noggrant hur stark kopplingen blir mellan störningskälla och stört objekt.

Slutsatsen är att störning mellan smartphones och olika typer av varularm kan uppstå av flera orsaker och att man bör tänka sig för innan man baserar ett larmsystem på trådlös teknik som arbetar i ISM-band.

Referenser

1. ”Sikkerhetsexperter: Mobiltelefoner kan slå ut varealarmer”, VG Nett 2013-01-10
2. ”Din Iphone kan slå ut butikernas larmbågar”, Expressen.se, 2013-10-07
3. Utslagna butikslarm oroar forskare”, Sveriges Radio P4 Oct 7, intervju med Peter Stenumgaard, FOI.
4. Stenumgaard, Peter (2012), ”Radiostörningar – ett växande hot”, FOI-R–3494–SE.