Mötena inom IEEE EMC Swedish chapter är sedan länge mycket välbesökta och de tillfällen man har ett gemensamt möte med SNRV sektion E så brukar det bli extra trångt. Mötena utgör såväl en populär mötesplats för nätverkande inom EMC-området såsom ett tillfälle för ytterligare förkovran via utvalda föredrag och studiebesök. Detta möte hade fokus mot blixt och inleddes av Prof. Rajeev Thottappillil, KTH, som med sitt föredrag “Lightning Properties and Protection” gav en sammanfattning av de fysikaliska grunderna för blixtnedslag samt några exempel på grundläggande principer för blixtskydd i konstruktioner. Bland annat visade han exempel på olika metoder att skydda rotorbladen på vindkraftverk mot blixtträff.

Blixtnedslag är det i särklass kraftfullaste EMC-problemet med toppströmstyrkor på typiskt 2 – 200 kA, men där så hög toppströmstyrka som 400 kA uppmätts vid enstaka blixturladdningar. Rajeev berättade också att ca 40% av alla blixtnedslag har mer än en kanal som laddar ur mot marken samtidigt. Avståndet mellan dessa kanaler kan vara från ca 10 meter upp till 7 km.

Karl-Gunnar Lövstrand gav en historisk exposé med sitt föredrag ”Blixtskydd ur ett historiskt perspektiv” där vi bland annat fick veta att man funnit exempel på möjligt blixtskydd redan för ca 4000 år sedan i det gamla Mesopotamien (forskarna är dock inte eniga om ifall det handlade om medvetet konstruerade blixtskydd). Andra tidiga spår av blixtskydd finns även i Egypten från ca 1170 fKr hos farao Ramses III. Även Salomos tempel som byggdes för ca 3000 år sedan var försett med metalldelar som skyddade det mot blixtnedslag. Karl-Gunnar tog sedan åhörarna genom historien fram till idag och han visade att det redan i slutet av 1800-talet fanns publikationer med detaljerade anvisningar om blixtskydd för olika konstruktioner.

Jan-Olof Brink gav med sitt föredrag ”Blixtskydd i fartyg, en exposé över 30 års erfarenhet”, en rad exempel på hur man kan skydda fartyg byggda i trä, metall eller kolfiberkomposit mot blixtnedslag. Den svåraste utmaningen är ytfartyg av komposit som samtidigt har ett antal andra krav som måste uppfyllas och Jan-Olof gav exempel på flera principiella sätt att lösa sådana problem. Han visade flera intressanta praktikexempel på hur lösningarna kan se ut på svenska militära fartyg. På frågan om ubåtar och blixtnedslag så berättade Jan-Olof att ubåtar har visat sig vara ett mindre problem för blixtnedslag medan ytfartyg måste ha rigorösa skydd för att inte blixtnedslag ska skada personal och materiel.

Studiebesöket i KTH:s reaktorhall R1var mycket uppskattat och visade en bit svensk historia inom tidig kärnteknikforskning. R1 kördes från 13 juli 1954 fram till 6 juni 1970 på KTH:s campus i Stockholm. Reaktorn konstruerades och byggdes av dåvarande AB Atomenergi. Reaktoreffekten var ursprungligen 300 kW men höjdes senare till 1 MW. Då Sverige vid starttidpunkten för R1 inte hade någon egen uranbrytning så laddades R1 med tre ton uran som hade lånats från Frankrike. Idag används den före detta reaktorhallen som scen för bland annat opera, dans och teater. Lokalerna används även för somliga forskningsprojekt som exempelvis experiment för inomhuspositionering. Bokningsschemat för R1 är idag så fullt att mötet hade fått tid under lunchen för besöket.