I senaste numret av . Electronic Environment uppmärksammar vi en utvärdering som EU-kommissionen genomfört av EMC-direktivet (EMCD) sedan det infördes 1989. Detta är den enda systematiska utvärderingen som gjorts under de drygt 30 år som gått sedan direktivet infördes. Utvärderingen är relativt omfattande och går igenom en rad aspekter. En intressant del i utvärderingen är utmaningar som inte löses med det nuvarande direktivet.
En sådan utmaning är den ackumulerade elektromagnetiska störningsmiljön som uppstår på grund av den ständigt ökande mängden elektronisk utrustning i stort och att utvecklingen samtidigt går mot tillämpningar där tätheten mellan samlokaliserade utrustningar tenderar att öka. Detta är en grundläggande fråga som är välkänd för aktörer inom EMC-området.
Att enskilda utrustningar uppfyller EMC-krav behöver inte leda till att ett sammansatt system av flera sådana produkter uppfyller exempelvis gränsvärden för oavsiktlig elektromagnetisk emission. Utvärderingsrapporten lyfter även problemet med att tredjepartsprodukter såsom exempelvis nätkablar, audio/video-kablar, adapters mm (s k Ready-Made Connecting Devices, RCMD) kan leda till EMC-problem när de kopplas in i produkter som uppfyller EMCD. Ett välkänt typexempel är hur långa kablar mellan elektriska utrustningar kan börja fungera som antenner och orsaka att elektromagnetiska störningar får längre räckvidd än vad de enskilda produkterna ger.
En annan slutsats som utvärderingen drar är att medvetenheten om elektromagnetiska störningsproblem inte ser ut att öka, varken hos vardagskonsumenter eller mer professionella användare av elektroniska produkter. Hur en sådan medvetenhet skulle kunna öka säger inte utvärderingen något om. Det torde dock kräva ökade informations- och utbildningsinsatser. Frågan är samtidigt vem som ska känna ansvar för att driva sådana insatser samt hur detta kan göras för att få genomslag hos en större mängd användare än idag.
I utvärderingsrapporten svarar respondenterna att kostnaden för att säkerställa att en produkt uppfyller EMCD typiskt ligger i storleksordningen 5-15% av den totala produktionskostnaden. Kostnaden anges vara dominerad av persontid för utvecklingspersonal samt av test och provning i EMC-laboratorier. Produkter inom IoT (Internet of Things) bedöms kosta mer att EMC-testa på grund av dessa innehåller en blandning av teknologier. Även utrustning för 5G-teknik bedöms kosta mer att testa än genomsnittet och orsaken är i detta fall de högre frekvenserna som dessa produkter arbetar med. Detta visar åter på vikten av att EMC-frågor adresseras så tidigt som möjligt inom produktutveckling. EMC-problem som upptäcks sent i en produktutvecklingsprocess, exempelvis i samband med EMC-provning, tenderar att orsaka kostnader både i persontid och nya prov i EMC-laboratorier.
Peter Stenumgaard EMC-redaktör Electronic Environment