Det så kallade EMC-direktivet . (EMCD) infördes inom EU 1989. EU-kommissionen har gjort en utvärdering [1] för att se i vilken grad målen med direktivet uppfyllts. Detta är den enda systematiska utvärderingen som gjorts under de drygt 30 år som gått sedan direktivet infördes och en summering av denna utvärdering finns i Electronic Environment nr 1, 2023. Utvärderingen visar att somliga av målen uppnåtts medan en del mål inte nåtts.
En slutsats som utvärderingen drar är att medvetenheten om elektromagnetiska störningsproblem inte ser ut att öka, varken hos vardagskonsumenter eller mer professionella användare av elektroniska produkter. EMCD bedöms ha ökat medvetenheten om elektromagnetisk störning inom europeisk industri men inte i någon högre grad hos konsumenter och professionella användare av elektronisk utrustning. Hur en sådan medvetenhet skulle kunna öka säger inte utvärderingen något om. Då konsumenter samtidigt står för en stor andel elektroniska produkter som tillsammans bidrar till den allmänna elektromagnetiska störningsmiljön, så skulle en ökad medvetenhet om EMC kunna bidra positivt i ambitionen att minska elektromagnetiska störningsproblem.
Ett problem som utvärderingen lyfter är att avsaknaden av medvetenhet om EMC-aspekter gör att vardagskonsumenter och även professionella användare köper in stora mängder elektroniska produkter som inte uppfyller EMCD och att detta i sin tur kan leda till en allmänt ökad nivå av elektromagnetiska störningssignaler inom EU. EMCD syftar bland annat till att hålla nere dessa störningssignaler så mycket som möjligt. Samtidigt har utvärderingen konstaterat att antalet ärenden med klagomål på EMC-problem är lågt bland vardagskonsumenter och professionella användare inom samtliga EU-länder. Detta faktum behöver enligt utvärderingen dock inte innebära en avsaknad av EMC-problem hos användarnas produkter.
En avsaknad av medvetenhet om EMC kan istället innebära att EMC-problem med produkter tolkas som något annat produktfel än som ett EMC-problem. En låg medvetenhet om EMC kan därmed leda till ett slags moment 22 där man inte förstår den verkliga orsaken till att en produkt inte fungerar som tänkt och därmed inte anmäler problemet som ett störningsproblem. Dessutom resonerar man i utvärderingen att även om vardagskonsumenter och professionella användare skulle öka sin förståelse för att det finns både EMCD-godkända respektive icke EMCD-godkända produkter på marknaden, så är det inte givet att denna kunskap automatiskt skulle innebära att man väljer bort icke EMCD-godkända produkter. Andra parametrar som exempelvis pris skulle kunna väga tyngre vid ett val av produkt.
Under december 2022 genomförde Elsäkerhetsverket tillsammans med Sifo/Kantar en undersökning [4] för att kartlägga hur omfattande problemen är med elektromagnetiska störningar i det svenska samhället. Undersökningen gav en liknande bild som EU-kommissionen redovisar i sin utvärdering av EMC-direktivet. Som exempel så svarade 22 % av de privatpersoner som ingick i undersökningen att de hört talas om begreppet EMC-störningar innan undersökningen. Knappt 2 av 10 sade sig känna till att de upplevt störningar. Den främsta orsaken som privatpersoner angav till att de inte hade hört talas om begreppet EMC-störningar var bristen på lättillgänglig information.
Frågan blir samtidigt vem som ska känna ansvar för att driva sådana medvetandehöjande insatser samt hur detta kan göras för att få genomslag hos en större mängd användare än idag. Vi ser redan aktiviteter i Sverige för att öka denna medvetenhet. Elsäkerhetsverket har fått en uppgift att medverka i denna ambition [2]. Svensk Elstandard har publicerat en checklista för EMC [3]. Checklistan återgavs i Electronic Environment nr 2, 2023. Troligen behövs ett antal liknande aktiviteter på bredden och med lång uthållighet för att nå så stora användargrupper som möjligt, både vardagskonsumenter och professionella användare av elektroniska produkter. De flesta universitet och högskolor har börjat möta kunskapsbehovet bland blivande ingenjörer och ger idag minst en kurs inom EMC.
Frågan är samtidigt hur man når användare och konsumenter utanför dessa miljöer? Här torde det finnas stort utrymme för innovativa grepp för den som vill medverka att öka den allmänna medvetenheten om EMC. En sådan ökad medvetenhet skulle samtidigt kunna öka intresset för fler att arbeta inom EMC-området. Att bidra till ökad medvetenhet om EMC kan därmed ses som en ambition med två strategiska mål, det ena att bidra till att begränsa den allmänna störningsnivån i samhället, den andra att bidra till kompetensförsörjningen inom EMC-området.
Peter Stenumgaard EMC-redaktör Electronic Environment
[1] ”Study on the Evaluation of the Electromagnetic Compatibility Directive 2014/30/EU (EMCD)”, ISBN 978-92-76-22757-1 doi: 10.2873/139099 ET-04-20-568-EN-N.
[2] ” EMC – för att samhället ska fungera”, Nyhet på Elsäkerhetsverkets hemsida 2023-04-24.
[3] https://elstandard.se/checklista-for-emc
[4] ”Vilka produkter är mest utsatta för elektromagnetiska störningar”, Energinyheter.se, 2023-01-24.