Det började med en presentation på konferensen Electronic Environment 2013 . Föredragshållare var Per Ängskog, som hade deltagit i ett forskningsprojekt om elektromagnetiska störningar i industriella miljöer.

– Det var ett enormt kul projekt, där jag fick vara ute i industrin och göra mätningar, berättar Per Ängskog.

Arbetet byggde på ett win-win-koncept där forskningsteamet fick använda företagens produktionslokaler som mätplats, samtidigt fick företagen ange om de hade några radioproblem.

– Det blev både forskning och detektivarbete som resulterade i verkliga EMC-utredningar.

Han berättar att om det inte vore för just konferensen kanske historien hade tagit slut där. Nu fick han en fråga direkt efter presentationen om han kunde tänka sig att själv börja forska.

– Jag minns att jag svarade lite undanglidande, men tanken hade funnits där.

En stund senare stod han framför Mats Bäckström, professor på KTH, och blev presenterad som hans nya doktorand. Mats Bäckström hade haft lite svårt att få tag i en doktorand och precis annonserat ut uppdraget via IEEE Sweden EMC.

– Det fanns många med relevant kompetens men det var en hake, tjänsten krävde svenskt medborgarskap.

Pengar från MSB

Forskningsprojektet handlade om samhällskritisk infrastruktur, ett gigantiskt forskningsområde som omfattar allt som gör att samhället fungerar. Projektet startade 2013 och finansierades av MSB. Projektledare var Fortifikationsverket.

Per berättar att all vår infrastruktur baseras väldigt mycket på digital kommunikation. Samtidigt finns krav på att allt ska slimmas enligt Lean. Det gör att man inte köper in militärt klassad utrustning utan använder vanliga kommersiella datorer och servrar för att bygga sina system. Dessa är sällan härdade eller skyddade mot förhöjd elektromagnetisk strålning. Det kan utnyttjas av diverse antagonistiska element, allt från busungar till terrorister eller främmande makt.

– Vårt syfte var att försöka skydda våra samhällskritiska infrastrukturer mot detta.

Resultatet blev en handbok som Fortifikationsverket ger ut. Boken vänder sig till den som ansvarar för en infrastruktur och är anpassad för denna målgrupp.

– Vi vill att den här målgruppen ska kunna ta till sig informationen och förstå att detta är ett problem som man sedan måste ta in expertis för att klara.

Sålde slut

Första upplagan sålde slut direkt och en ny upplaga planeras. För Per var forskningsprojektet slut, men han hade fått mersmak.

– Jag gillar utmaningen att lösa saker och få struktur, med mer kunskap kan jag bygga strukturer och skapa en förståelse.

Samtidigt kan forskningen vara tufft och under perioder kräva väldigt mycket tid, särskilt som doktorand.

– När man ska få ihop en artikel eller ett konferensbidrag och det finns en deadline kan det ibland vara svårt att få ihop det med familj. Man måste ha förståelse hemifrån.

Kanske är det lättare när man är yngre, påpekar han, men samtidigt har man en erfarenhet som äldre, som gör att man har mycket gratis.

Per uppskattar också att projektet var praktiskt inriktat.

– Det passade mig perfekt och det var verkligen roligt att besöka underjordiska serverhallar och andra platser som normala människor aldrig får se.

Självkörande bilar

Även hans andra forskningsprojekt är väldigt praktiskt. Det handlar om självkörande bilar och vad som händer när de blir störda och hur det fungerar i sina tillfälliga nätverk.

– När jag började titta på detta stötte jag på något intressant, det fanns massor på nätet, men inte om EMI, bara om hackertekniker.

Nu håller Per precis på att sätta punkt på sin avhandling som handlar om att autonoma fordon måste vara resilienta mot EMI. Ett resilient system kan gå ner, men stänger inte av helt utan studsar tillbaka. Han menar att inom resilient engineering finns ett stort och spännande forskningsfält. Men det är inget han tänker kasta sig över direkt.

– Nu vill jag ha en paus, men sedan kanske jag kommer tillbaka som senior forskare och jobbar mer som rådgivare, med någon doktorand som gör jobbet.