Berätta vad är det här för något och när drog ni igång?

– Vi startade i januari i år och det är precis det namnet säger, ett initiativ med syfte att lyfta fram teknikområdet Thermal Management – elektronikkylning.

Varför behöver man lyfta fram elektronikkylning?

– Elektronikindustrin är strategiskt viktig för Sverige. Så som industrin utvecklas driver den mot effektivare och kompaktare system, vilket i sin tur kommer i och med ökad effekttäthet att öka kraven på elektronikkylning. Att lösa kylning är därför en fråga om industrins framtida konkurrenskraft. Vi har en kompetens i Sverige, som är framstående, men väldigt nischad. Det gör att mycket av svensk elektronikindustri också är beroende av utländska leverantörer för kyllösningar. Vi vill därför lyfta fram Thermal Management som kompetensområde och börja skapa ett kompetensnätverk inom området.

Vilka vänder ni er till?

– De jag vill ha in i Cool Sweden Initiative, och som delvis redan är med, är framför allt tre kategorier: konsumerande företag, producerande företag och akademi/institutioner.

På den konsumerande sidan finns inhemska företag som själva utvecklar elektronik i någon form, exempelvis inom telecom, försvar, automotive, automation, medicin, osv. Här finns en lång lista på företag som vi vill ha med. På den producerande sidan söker vi företag i Sverige som utvecklar och/eller tillverkar kylteknik, och även så kallade Value-Added Re-sellers; företag som tillför egen teknisk kompetens och värdeförädling i processen.

Med akademi och institutioner menar vi högskolor, universitet och alla som är inblandade i att utbilda ingenjörer för elektronikindustrin. Här räknar vi även in exempelvis RISE och Vinnova och andra aktörer som äger att stötta innovationer och utveckla konkurrenskraften i svensk industri.

Vad kommer ni att göra?

– Vi började med att anordna en workshop i januari i Västerås. Då handlade mycket om att definiera hur nuläget ser ut och se till att skapa en samsyn kring vilka trösklar man ser, samt hur man skulle kunna komma över dessa. I nästa steg tittar vi på en mer teknisk problemdefinition och projicerar detta några år framåt i tiden, för att hjälpa de producerande företagen skapa en målbild att arbeta mot så att de kan ligga i förhand och ha lösningar tillgängliga när industrin behöver dem. I förlängningen avser vi också titta på vad det är för kompetenser skolorna behöver jobba med.

Vad tycker du är era viktigaste frågor så här i uppstarten?

– Målet med initiativet är att göra frågan om elektronikkylning så synlig som det bara går. Konkreta frågeställningar är just det här med att kartlägga industrin och titta på hur vi tror att problembilden ser ut om 3-5 år, om vi extrapolerar den utveckling vi har i dag. Att helt enkelt få en prognos över vad vi tror att vi kommer att behöva. Sedan är det kompetensmapping och omvärldsanalys. Vad är det vi faktiskt kan och var kan vi hitta kompetenserna. Det gäller att ta hjälp av varandra och använda lösningar från andra branscher. Alla jobbar med liknande problem, men löser dem på lite olika sätt i olika branscher.

Hur är ni organiserade?

– Vi är ännu ingen formell organisation utan arbetar mer som ett initiativ under Smartare Elektroniksystem. Vi har inga anställda och har i dagsläget inga aktiviteter av en sort som kräver någon större finansiering.

Ni fick en oväntad start genom att hamna rakt in i Corona-pandemin. Hur har det påverkat er?

– Det har påverkat oss jättemycket. Vårt andra möte var tänkt att ske i april, men det fick skjutas upp; nu ligger det i september. Sedan hade vi planerat både workshops och seminarier under SEE-mässan i Stockholm, men allt har blivit skjutet på framtiden.

Visst kan man göra mycket på nätet, men just workshopformen med break-out sessions funkar inte så bra digitalt. Vi är fortfarande ett nätverk i ett konceptuellt skede och då är det inte så effektivt att jobba med digitala verktyg.

Läs mer om kylteknik i EE, nummer 1-2020.

Elektronik är hetare än någonsin