Utvecklingen mot att fler . och fler produkter förses med möjlighet till internetanslutning har sedan länge gått under namnet Internet of Things (IoT). Då mobilindustrin sett att tillväxten inom traditionell mobiltelefoni har en naturlig övre begränsning kopplad till antalet invånare på jorden, så ses den stora framtida tillväxten istället genom att koppla upp andra typer av elektroniska utrustningar mot nätet.
Utvecklingen inom 5G siktar mot att kraftigt öka den trådlösa andelen av internettrafiken och att möjliggöra IoT i stor skala. Här används begreppen Massive Internet of Things och Internet of Everything (IoE) för att beskriva den utvecklade visionen av IoT. I takt med denna utveckling blir EMC frågorna mycket viktiga att lösa så att inte tillväxten hämmas av EMC-problem. Hittills har visionen om IoT gällt uppkoppling av olika tekniska produkter. Frågan som uppstår är om det går att se någon ytterligare tillväxtpotential bortom IoE?
Som en fortsatt utveckling av dessa visioner är nu siktet inställt på nästa stora steg där tidshorisonten är satt till runt år 2030. Visionerna inom 6G har ett tydligt fokus på ännu högre datatakter, bandbredder och utrustningstätheter (se EE nr 4 2019). Kopplad till detta så lanseras nu begreppet Internet of Senses (IoS). IoS bygger på idén att människans samtliga fem sinnen ska kunna uppfatta upplevelser av internetapplikationer. Idag är det främst syn och hörsel som används vid interaktion med internettillämpningar. Inom IoS tänker man sig användargränssnitt som även aktiverar användarens känsel, smak och luktsinne. En undersökning [1] har gjorts av Ericsson bland konsmumenter i ett antal städer i världen, Bangkok, Delhi, Jakarta, Johannesburg, London, Mexico City, Moskva, New York, San Francisco, São Paulo, Shanghai, Singapore, Stockholm, Sydney ochTokyo. Syftet med undersökningen är att fånga konsumenters förväntningar på litet längre sikt. Ett resultat av denna undersökning är att en betydande andel av respondenterna förväntar sig att människans fem sinnen ska kunna stimuleras vid framtida internettillämpningar runt år 2030. Drivkraften bakom dessa förväntningar är en ökad grad av upplevelsebaserade tjänster, främst inom underhållnings- och spelsegmentet. Som exempel förväntar sig 59% av respondenterna att man ska kunna få upp en karta på sina VR-glasögon (Virtual Reality) genom att endast tänka på en geografisk destination.
Visionen kan för somliga låta fantasifull och orealistisk och exakt hur detta ska realiseras rent tekniskt är inte fullständigt klarlagt. Tanken är att utveckla utrustningar som interagerar med människans känsel, smak och lukt och artificiellt förmedlar sinnesupplevelser. För att exempelvis förmedla smakupplevelser så tänker man sig utrustning som går att placera i munnen och som sedan artificiellt förmedlar smakupplevelser från exempelvis ett matlagningsprogram. Denna möjlighet förväntar sig 44% av respondenterna i undersökningen. På liknande sätt tänker man sig att luktsinnet kan stimuleras med en utrustning som förmedlar ”digitaliserad arom”. Runt 60% av respondenterna tänker sig att virtuella besök på olika platser samtidigt ska förmedla naturliga dofter som förknippas med en viss miljö. Inom IoS tänks alltså människans hjärna bli en avsevärt större del av gränssnittet mot internet än hur det är idag.
Att visionen inom IoS omedelbart för med sig vikten av gediget EMC-arbete blir tämligen uppenbart. EMC-relaterade störningar som förvränger sinnesupplevelser skulle kunna bli ett stort hinder för en sådan produkt. För att EMC-problem inte ska leda till oönskade sinnesupplevelser så kommer ett mycket rigoröst verifieringsarbete att krävas vid produktutvecklingen. Då dessa produkter ska samexistera i en redan förtätad miljö av annan elektronik så torde EMC-utmaningarna bli stora att hantera. En övergripande slutsats är samtidigt att den tekniska utvecklingen inom uppkopplade produkter fortsätter att vara gynnsam för EMC-områdets tillväxt. EMC kommer därmed fortsatt att vara ett nyckelområde för den framtida tillväxt och utveckling som förväntas ske inom uppkopplade produkter och tjänster.
Peter Stenumgaard EMC-redaktör, Electronic Environment [1] 10 Hot Consumer Trends, Ericsson Consumer Lab, December 2019.
Olika begrepp relaterade till Internet of Things
Det förekommer ett antal begrepp som är relaterade till Internet of Things. Dessa begrepp är inte alltid glasklart definierade och alla har inte några inarbetade svenska översättningar. Nedan ges exempel på hur några av dessa typiskt brukar beskrivas.
IoT: Internet of Things (ung. sakernas internet). Avser internetuppkoppling av olika saker som har utrustats med inbyggd internetanslutning. Typiska exempel är konsumentprodukter, hemelektronik, byggnader och maskiner.
IIoT: Industrial Internet of Things (ung. industriella sakers internet). Här avses uppkopplad teknik inom industriella tillämpningar. Det kan vara sensorer och annan elektronik för styrning och övervakning av olika typer av industriprocesser, maskin-till-maskintillämpningar med mera.
MIoT: Massive Internet of Things (ung. massivt sakernas internet). MIoT används för att beskriva den fullt utvecklade visionen av ett IoT som kännetecknas av applikationer som har mildare krav på tidsfördröjning och datatakt, men som samtidigt kräver ett mycket stort antal komponeneter med låg kostnad, låg energiförbrukning och hög sammankoppling.
IoS: Internet of Senses (ung. sinnenas internet). IoS är en utvidgning av IoT genom att människans fem sinnen interagerar genom tekniska gränssnitt.
IoE: Internet of Everything (ung. internet av allt). Här avses typiskt nästa stora utvecklingssteg av hela internet. IoE innefattar typiskt visionen om en större helhet där saker, processer, människor och data är uppkopplade i ett uppkopplat system. IoE kan därför ses som det totala ekosystemet där IoT, IIoT och IoS utgör en av flera delar.